madeleneengh.blogg.se

 

Tisdagskväll märkte jag att något inte var som det skulle, Ebbe (som vi nu bestämt att han ska få heta) sov och sov hela dagen och ville inte äta eller titta. Tidigare har han tittat mycket och sugit bra på mitt bröst. Tänkte att brösten runnit till och att han blir trött av all mat. Men jag kände på mig att något inte var som det skulle.

 

Vi tog tempen och visade 38,2 och Johan googlade. Fick panik och ringde in till BB. Dom sa att vi måste åka in på akuten i Hudik direkt. Finns inga barnläkare i Bollnäs sorgligt nog..

 

Värsta bilresan jag gjort och den längsta. Tjock dimma med mörkerkörning och lilla Ebbe som andades fort, fort. Den bilresan kommer jag tyvärrr aldrig glömma, mitt hjärta stannade. 

 

Inne på akuten kollade en läkare på honon och ställde en hel del frågor. Blev rädd att dom skulle skicka hem oss men fick komma upp på avdelning 19 för att ta prover. 

 

Det visade sig att han hade urinvägsinfektion och bakterier i blodet, vilket inte alls är bra när man bara är 5 dagar gammal. Jag kan säkert skriva fel nu men jag skriver så som jag har förstått allt utifrån läkrana. Det kan jämföras med en blodförgiftning sa dom, och det vet iallfalla jag att det är livsfarligt. 

 

Jag var livrädd och minns allt som en stor dimma. Märktes på personalen att det var allvarligt och jag bröt ihop. 

Dom visste inte hundra vad infektionen i blodet kom ifrån men eftersom han hade urinvägsinfektion så misstänkte dom att det var boven. Han fick dirket två antibiotika kurer för att behandla infektionen och en sond in i näsan för att få i sig min bröstmjölk som jag fick pumpa ut. 

 

Det tog ett dygn innan jag började märka någon skillnad på honom. Sååå rädd, värsta jag varit med om någonsin. 

Men efter ett dygn så började han titta lite mer och visa mer intresse för mitt bröst igen. Han orkade nu suga litegrann men inte tillräckligt för att ta bort sonden.

 

Nu är vi inne på dag 3 här på sjukhuset och han repar sig bra, det går åt rätt håll i natt har han fått amma och vi har sluppit sonden, han äter ca varannan timme och mina bröst börjar få tillbka produktionen som nästintill försvann i all stress och oro. 

 

Igår fick han röntga njurarna och det visade tyvärr sig att den högra njurgången är förstorad och förmodligen därför som infektionen gått ut i blodet. Det här kommer kollas upp hur allvarligt det är och om det behövs göras något åt det till framtiden. Men just nu är fokus på att få honon frisk. 

Vi kommer få stanna här på sjukhuset tills han är helt frisk vilket känns tryggt men såååå jobbigt att vara utan Levi. Men imorgon ska han få komma hit och sova en natt med oss, längtar så jag spricker! 

Mammahjärtat blöder.